Foto: Therese Lindström Tiedemann
Språkbanken i Finland (Kielipankki) är en tjänst för forskare som använder språkresurser. Daniela Piipponen berättar om sin forskning om språkhistoria och introducerar Digisvenska projektet.
Jag är Daniela Piipponen, doktorand i nordiska språk vid Helsingfors universitet.
Mycket av min egen forskning handlar om språkhistoria och den finländska svenskan under 1800-talet och tidigt 1900-tal, med fokus på frågor som angår standardiseringen av skriftspråket. I min avhandling undersöker jag ortografisk och morfologisk variation i Zacharias Topelius läsebok Boken om vårt land i förhållande till de samtida språknormerna.
Vid sidan av min avhandling har jag även forskat i (modern) inlärarsvenska, och jag har bl.a. deltagit i projektet Digisvenska (finansierat av Svenska kulturfonden 2022–2024), ett samarbete mellan pedagogiska och humanistiska fakulteten vid Helsingfors universitet (projektledare Raili Hildén; humanistiska fakultetens del leddes av Therese Lindström Tiedemann). Projektets övergripande syfte var att studera rättviseaspekter i studentexamensprovet i B-svenska (se även projektets blogg).
I min språkhistoriska forskning, inklusive delar av min avhandling, har jag ofta vänt mig till Språkbankens korpussamling Nationalbibliotekets tidningar och tidskrifter för att undersöka språket i de svenskspråkiga finländska tidningarna på 1800-talet. Tidningsspråket är en relativt standardenlig typ av text som kan undersökas över ett längre tidsperspektiv; dessutom finns det möjligheter till jämförelser med motsvarande sverigesvenska tidningskorpusar som upprätthålls av Språkbanken Text i Göteborg.
Inom Digisvenska-projektet har vi dessutom arbetat med att ta fram två korpusar i inlärarsvenska, Digisvenska-korpusen och Digisvenska Norm. Båda korpusarna kommer att bli tillgänglig också för andra forskare genom Språkbanken (användning kräver dock tillstånd av Studentexamensnämnden, SEN). Korpusarna är baserad på fria skrivprestationer från det digitala studentexamensprovet i B-svenska under åtta provomgångar mellan våren 2018 och hösten 2021. I Digisvenska-korpusen ingår samtliga skriftliga prestationer från provomgångarna, och innehåller totalt över 10 miljoner token. Digisvenska Norm är en mindre delkorpus bestående av totalt 96 texter från två provtillfällen, där texterna har normaliserats manuellt enligt standardspråkets normer. Den normaliserade korpusen har realiserats som en parallellkorpus, vilket gör det möjligt att jämföra den normaliserade texten med originalet.
Inom projektet har vi använt korpusarna för att den undersöka språklig bredden och exaktheten i texterna samt hur dessa relaterar till bedömningen. Till exempel har jag tillsammans med Therese Lindström Tiedemann analyserat verbböjningen i materialet för att se vilka tempusformer som används på olika färdighetsnivåer, samt om formerna använts normenligt. Jag har också tittat på ortografin och var den orsakar problem. I detta fall har jag även kunnat använda korpusen Studentsvenska 79/80 för att jämföra resultaten med äldre studentexamensprov i svenska. Slutligen hoppas vi även kunna fortsätta utveckla och använda materialet i framtiden. Vi utreder möjligheten till finansiering för vidare forskning, och har även arbetat för att införa korrektionsannotering på det normaliserade materialet för bättre analysverktyg.
Piipponen, Daniela. 2025. ”Låt din penna vara sig sjelf trogen” Variation och norm i Zacharias Topelius läsebok Boken om vårt land, med fokus på ortografi och morfologi. Helsingfors universitet. Doktorsavhandling. http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-84-1317-2
Piipponen, Daniela, Lindström Tiedemann, Therese & Axelson, Erik. 2024. Digisvenska-korpusen: en inlärarkorpus baserad på studentprovet i B-svenska. I: Kolu m.fl (red.): Svenskan i Finland 20, s. 140–154. http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-61-5327-8
Piipponen, Daniela. 2023. Herrarne och damerna. Variationen i den plurala definita substantivböjningen i Sverige och i Finland på 1800-talet. I: Språk och stil NF 33. S. 71–106. https://doi.org/10.61965/sos.33.2023.18946
Språkbanken i Finland samordnas av det nationella FIN-CLARIN-konsortiet som består av finländska universitet med CSC – IT Center for Science och Institutet för de inhemska språken (Kotus). FIN-CLARIN hjälper forskare i Finland att använda, förbättra, bevara och dela med sig av sina språkresurser. Språkbanken i Finland är en samling tjänster som tillhandahåller språkmaterial och verktyg för forskarsamfundet.
Alla tidigare publicerade intervjuer med forskare från Språkbanken lagras i Månadens forskare arkivet. Den här artikeln publiceras också på webbplatsen för den humanistiska fakulteten vid Helsingfors universitet.
